Hemma letar jag alltid efter linneduk som är lagom stor, tvättad och manglad när vi har gäster. Det är alltid så att det är fel på någon av kriterierna, antingen är den skitig, för liten eller inte manglad! Jag har löst det problemet genom att ha ganska många linnedukar…
Linne är vackert, det finns i många mönster och variationer. Jag gillar hemmavävda dukar som är vävda i liten väv och därmed ihopsydda på mitten för att bli till en stor fin duk. De där ihopsydda dukarna är så vackra och berättar givetvis sin historia om den som är upphovet till den. Små gårdar och torp hade sällan en större väv och därför fick man göra på det viset.
Idag betingar dessa dukar nästan inget pris alls, med lite tur kan man hitta dem runt 200 kr och ibland mindre. Damastdukar, maskinvävda, från början av förra seklet är det egentligen samma sak med. De hittas i antikbutiker, på nätet och på loppisar, för ungefär den summan, lite beroende på storlek.
Man ska använda sina dukar! De flesta som kommer in i butiken brukar berätta att de ha många dukar men använder dem sällan eller aldrig. Jag brukar fråga varför och ibland är det för att de känner att de inte klarar /orkar tvätta dem.
Men att tvätta linne är inte så svårt, tvätta i maskin, dropptorka, undvik centrifug och det är absolut förbjudet att torktumla och att använda sköljmedel!
Linne är ett naturmaterial som behöver fukt och bör tvättas årligen.
Att köpa nya linnedukar är dyrt, en två meters kostar över ettusen kronor, dvs om den inte är handvävd av en duktig vävare, då är priset det tiodubbla, men då är ju kvalitén oerhört hög! I det perspektivet är det rena klippet att köpa gamla linnedukar. Med måttlig omsorg kommer de att tjäna dig väl många år framåt.
Behöver jag säga att i butiken är det nu laddat med dukar inför sommarens fester!