Gamla möbler kan man älska i många år utan att riskera att man måste skiljas från dem. Ofta är de välgjorda och hållbara. Skulle de gå sönder finns alltid möjligheten att reparera dem. Blir de slitna i tyg och stoppning kan en tapetserare göra underverk. Reparera och klä om kan vara svårare med nya möbler, dessutom blir det kanske lika dyrt som att köpa nya likadana.
Idag blir det allt mera trendigt att blanda olika stilar och tidsepoker. T o m de som är lite yngre börjar blanda, allt är inte vitt och grått och fyrkantigt längre.
Att blanda mormors möbler, eller mormorsmors möbler med en ny soffa är idag helt rätt. Den personliga, blandade, stilen är inne! Det som är bra med det är att man kan blanda billigt med dyrare. Och det är inte alltid det som är antikt som är dyrast. Att hemmet är en plats där man skall trivas med de möbler man har där, är en självklarhet. Om de sedan passar ihop i stil, kan vara mindre intressant, huvudsaken är att de fungerar. En gammal väl använd fåtölj, eller ett gammalt bord, kan skapa en speciell känsla i rummet, den blir en centerpiece på ett naturligt vis. En gammal fin handknuten matta under moderna möbler kan göra vilket rum som helst. Det är dax att återanvända gamla föremål och möbler, vi gör dessutom jorden en stor tjänst om vi, i alla fall ibland, kan lämna slit och släng mentaliteten och använda det som redan finns färdigproducerat av bra material.

Ibland refererar vi till föremål som ”gamla”. Frågan är vad menar vi med ”gammalt”, Ibland är det lite dimmigt, hur gammalt är gammalt? Och hur kan jag veta HUR gammalt det gamla är?

Var gång jag får in ett föremål, gör jag en föremålsresearch, dvs om jag inte redan vet allt om föremålet. Jag försöker ta reda på tillverkare, tillverkningstid, material etc Denna research ligger till grund för värderingen av föremålet. Dessutom är det roligt att ta reda på historien kring föremålet.

Stilen på föremålet kan ofta berätta en hel del om åldern. är det ett barockföremål? Gustavianskt, Oscarianskt, Empir, Jugend eller Art Deco? Här kan man få en ledtråd var det är tillverkat utifrån hur det ser ut, tillverkningsmetod ex vis.

Handlar det om keramik och porslin har man ofta, inte alltid, stämplar att gå på, både på svenskt och från andra länder. Stämplar under koppar och fat förändras över tid, och på så vis kan man tidsbestämma föremålet.

Ibland har man sådan tur att man får med föremålets historia, eller del av historien, från säljaren. Då får man oftast också veta VAR och HUR föremålet använts, den sk ”Proveniensen. Vissa föremål med känd proveniens stiger i värde utifrån denna, vem som ägt föremålet etc. Utifrån vem/vilka som ägt och brukat föremålet, varifrån det kommit, kan man också åldersbestämma föremål.

Trots alla dessa möjligheter man har att åldersbestämma föremål så går man bet ibland, och då är det gissningar utifrån tidigare erfarenheter av liknande föremål som man får ta till.

Man skall komma ihåg att gammalt är ibland jättegammalt, och gammalt har ibland inte ett jättehögt värde.