Linne, handdukar och dukar

Middag och fest. Då vill vi oftast ha en snygg dukning. Det finns nyproducerade dukar att köpa, men vill man ha en riktigt fin linneduk kan det bli ett dyrt nöje, ett ofta mycket vackert nöje, men som sagt dyrt.

Ett alternativ är att köpa en begagnad linneduk, kanske en handvävd med söm i mitten. En sådan duk har en historia, man kunde i de flesta hem inte väva så breda dukar i en vanlig väv hemma, utan fick sy ihop två längder på mitten. Då gällde det att båda bitarna var exakt anpassade till varandra. Ibland kan dessa gamla dukar vara vävda i oblekt linneväv, det innebär att de blir vitare med tiden. Ibland är dessa dukar vävda i en enkel teknik,tuskaft kanske kypert, ibland är det drälldukar. Damastdukar kräver en skicklig vävare och det var mera ovanligt att man hade någon i hushållet som kunde väva. Damastdukar är f ö sällan ihopsydda med mittsöm då damastvävstolar oftast är mycket stora.

När man köper en gammal duk ska du titta på skicket: finns det hål? Har mittsömmen släppt? Finns det fläckar? Är den ”luddig”? Om linneduken eller linnehandskarna är lite mjuka och luddiga kan de ha torktumlats. När man torktumlas linne bryts fibrerna av och intrycket blir ”luddigt”, linneduken blir också mycket fortare sliten.At köpa en begagnad linneduk i bra skick, kan kosta från hundralappen upp till sexhundra, beroende på skick och storlek.

Det som också är bra med att köpa en äldre använd duk är att det k ”klimatavtrycket”blir mindre. Och tänk så mycket mindre det blir än om du använder pappersdukar gång på gång!

Pepparkakor… pepparkakor…

En oerhört viktig del av december är pepparkakor. Pepparkakor som äts i ur och skur under hela december och en bit in i januari. Numera känns det som om allt färre bakar egna pepparkakor. Men då missar man själva tjusningen med att själv få bestämma smak och form på pepparkakorna man ska frossa i!
Alla pepparkakor smakar inte likadant, de smakar mer eller mindre kryddor. De kryddor som brukar förekomma är kanel, nejlika, kardemumma, ingefära och ibland: cedroolja. I de pepparkakor som innehåller cedroolja är det färre av andra kryddor, i de jag bakar är det endast cedroolja och ingefära, ett recept jag har efter mormor på sk ”Engelska pepparkakor”.

Formen är viktig, visst smaken har ingenting med formen att göra, men visst är det roligare ätt äta en snygg julbock än en rund pepparkaka?

Pepparkaksformar i form av figurer är en ganska sentida företeelse, de kom under andra halvan av 1800-talet, tidigare var kakorna skurna, ex vis i fyrkanter. Pepparkakorna är kända i Sverige från 1500-talet då de kom in via klostren och ansågs ha en medicinsk helande inverkan på vissa sjukdomar. Men kryddstarka kakor har en äldre historia än så, redan de gamla egyptierna åt kryddstarka kakor för 6000 år sedan.
Den riktiga skjutsen fick kakorna av de tyska sockerbagare som kom till Sverige under 1600-talet.

De äldsta formarna har ett bleck ovanpå formen som håller ihop den, vid förra sekelskiftet började men tillverka formar med en tvärslå rakt över formen och sedan kom formar med vikt kant och av lite stadigare material, utan stödjande tvärslå.
I butiken hittar du just nu lite äldre pepparkaksformar till baket. Välkomna in!

Jul, jul strålande jul…

Julen står kanske inte för dörren, men den är i alla fall på väg. Smått Antikt har ju den lilla egenheten att aldrig julskylta före skyltsöndagen. Butiken plockar heller inte från julgrejor förrän just till den dagen. Med undantag för pepparkaksformar. Men från skyltsöndagen kan du hitta äldre tomtar, juldukar, julgranskulor, gammaldags kristyrer, nya stora och små garntomtar med lackskor(!), gamla ljusstakar mm mm

Givetvis är butiken full av tänkbara julklappar för dig som vill ge bort unika klappar som dessutom är miljövänliga på det sätt att de redan är tillverkade och återanvända. Att gamla grejor dessutom kan öka i värde med tiden är bara en pluseffekt!

Notera att butiken har extra mycket öppet i december!

Hoppas vi ses i december!

Påsk…

Har du plockat fram påskpyntet ännu? Hönor, tuppar,kycklingar och ägg? För att inte tala 0m Fjädrar? Idag cirkulerar det mesta runt hönsen under påsken. I vårt sekulariserade samhälle har de flesta glömt den religiösa innebörden. Och påskpyntet har ibland fått nya arbetsuppgifter under påsken.

När jag växte upp hade min mormor en fin gul ägghöna med röd näbb. Ni vet en sådan där som man hade ägg i under påsken, kokta ägg. På påskaftonen målades äggen före frukost. Varför och varifrån den seden kom, det vet jag inte. Men samma sed varje år. Idag står den ägghönan hos mig. Och visst är det ägg i den, men numera är det godisägg. Seden att måla äggen till påskaftonens frukost har jag skippat. Men hönan, den har fortfarande sin givna plats under påsken. Den är troligen tillverkad under 20-40 talet i England, de tyska hönsen brukar vara stämplade. Nu har den fått sällskap av en färgglad ägghöna från Schramberg.

Ägghönsen har även tillverkats i Sverige både på Gustavsberg och Rörstrand. Men de är betydligt ovanligare och mycket dyrare om man hittar någon. De är dessutom tillverkade tidigare än de Tyska och Engelska hönsen. De började tillverkas redan på 1890-talet. Kvalitén är mycket bättre och man ser tydligt att de är inspirerade av Jugendstilen. De finns i några olika storlekar och bemålningar, alla är handmålade.

I slutet av veckan har jag påskskyltat butiken. Då kan man hitta lite höns, tuppar och annat påskigt!

Nu är det fest! Sommarfest!

Hemma letar jag alltid efter linneduk som är lagom stor, tvättad och manglad när vi har gäster. Det är alltid så att det är fel på någon av kriterierna, antingen är den skitig, för liten eller inte manglad! Jag har löst det problemet genom att ha ganska många linnedukar…

Linne är vackert, det finns i många mönster och variationer. Jag gillar hemmavävda dukar som är vävda i liten väv och därmed ihopsydda på mitten för att bli till en stor fin duk. De där ihopsydda dukarna är så vackra och berättar givetvis sin historia om den som är upphovet till den. Små gårdar och torp hade sällan en större väv och därför fick man göra på det viset.
Idag betingar dessa dukar nästan inget pris alls, med lite tur kan man hitta dem runt 200 kr och ibland mindre. Damastdukar, maskinvävda, från början av förra seklet är det egentligen samma sak med. De hittas i antikbutiker, på nätet och på loppisar, för ungefär den summan, lite beroende på storlek.

Man ska använda sina dukar! De flesta som kommer in i butiken brukar berätta att de ha många dukar men använder dem sällan eller aldrig. Jag brukar fråga varför och ibland är det för att de känner att de inte klarar /orkar tvätta dem.

Men att tvätta linne är inte så svårt, tvätta i maskin, dropptorka, undvik centrifug och det är absolut förbjudet att torktumla och att använda sköljmedel!

Linne är ett naturmaterial som behöver fukt och bör tvättas årligen.

Att köpa nya linnedukar är dyrt, en två meters kostar över ettusen kronor, dvs om den inte är handvävd av en duktig vävare, då är priset det tiodubbla, men då är ju kvalitén oerhört hög! I det perspektivet är det rena klippet att köpa gamla linnedukar. Med måttlig omsorg kommer de att tjäna dig väl många år framåt.

Behöver jag säga att i butiken är det nu laddat med dukar inför sommarens fester!