Loppisar, Secondhand och Antikbutiker…

Om somrarna är det många som åker omkring och letar efter loppisar och second handbutiker. Då och då, ganska ofta, hittar de min lilla Antikbutik. Antikbutiker innehåller ju second hand, men tvärtom är inte självklart. Ofta ofta får jag veta att mina grejor är dyrare än loppisar och second hand.Jag kan ta det. Jag är väl medveten om att det mesta i Smått Antikt kostar mera än på en loppis.

Loppis är en försäljning du oftast öppnar hemma i en gratis lokal, försäljningen är inte jättestor och den räknas som hobbyverksamhet och du betalar inte moms på varorna.

Second hand drivs ofta av en förening i välgörenhetssyfte. Det man säljer kommer in gratis som gåvor. De betalar inte moms på det de säljer inte heller moms på hyran. Ofta förekommer det att personalen helt eller delvis är volontärer.

En Antikbutik är något helt annat. Man betalar moms på varorna, hyran är ofta högre eftersom antikbutiker oftast ligger centralt, och man betalar även moms på hyran. En antikbutik renoverar och tvättar föremålen. Oftast köper inte antikbutiker dödsbon, man får ingenting gratis, alla föremål köps in till butiken. Du ska betala försäkringar, kanske larm, banktjänster.

Kort sagt kostnadsbilden skiljer sig betydligt mellan de olika verksamheterna. Ännu mera om man tänker sig att ta ut någon form av lön från Antikbutiken som ju oftast är en heltidssyssla, typ 5-7 dagar i veckan. Därtill ska du vara uppdaterad kunnig om föremålen, trender, kunna prisbilden och kunna de basala vad gäller skötsel och renovering.

I den här jämförelsen har jag heller inte tagit upp webbförsäljningen. Blocket och Tradera. Platser där alla kan sälja allting för endast priset av procent på det försålda föremålet.

Glasklart

Under coronapandemien har även datorn varit sjuk, men nu är den igång igen.

Ofta förvånas kunderna av färgat glas, att uranglas lyser under belysning av UV-ljus, att blått glas kan vara så mörkt blått och att rött glas är så vackert.

Ofta anar vi inte vad som ligger bakom färgerna i glaset. Uppfinnesrikedomen vad gäller glasfärger har varit stor. Kanske har du någon gg undrat över varför rött glas är dyrare än andra färgade glas? Färgen i rött glas kommer från guldoxid, dvs det krävs guld för att få den där riktigt rubinröda färgen. Kanske är det oftast Rejmyre vi förknippar med rött glas. Men det har tillverkats rött glas på flera glasbruk i Sverige. 

Det koboltblå glaset innehåller just kobolt. Kobolt har blivit allt dyrare, idag används kobolt i batterier och blir allt dyrare. Vilket säkerligen innebär att vi kommer att få se allt färre koboltfärgade glasprodukter i framtiden.

Uranglas är speciellt, orsaken till att man färgat med uranoxid är ett man ville ha ett ljusgrönt glas. Men även brunaktiga, gult och limefärgad glas kan vara uranglas. Uran slutade man nästan helt att använda i glastillverkningen vid andra världskriget, då fick uranet ett annat, tristare användningsområde; bomber.

Nu är det jul igen…

I skrivande stund är det den 9 december. Lusse och Lucia står närmast framför dörren. Teves Adventskalender tuffar på som bäst. Traditionerna står på rad i långa banor. Men var kommer de ifrån? Vem har sagt att vi ska utse en lucia med ljus i hår? Och varför envisas vi med att baka en massa pepparkakor och lussekatter?

Lucian, denna omdebatterade varelse. Vem var hon egentligen? Vi kan väl slå fast att kopplingen mellan vår Lucia här uppe i nord, och det katolska helgonet med samma namn är tämligen minimal. Det katolska helgonet hade inte en tanke på att lufsa runt i stugorna den 13:e och bjuda på luciafrukost. Den ljusklädda dam som hemsöker oss den 13:e är snarare en import från tyska herresäten. Där denna ljusklädda bjöd på frukost i arla morgonstund när vintermörkret låg som tyngst. Ibland kallades hon för Christkindl. Men egentligen har hon ingen tydlig kristen koppling.

Pepparkakorna är en åldrig historia. Till Sverige kom de med tyska nunnor. Detta var under 160-talet. Ngt senare bakade sockerbagare, även de från tTyskland, dessa kryddiga kakor, som ibland innehöll peppar. De kallades i början även för medicinplättar då de hade effekt på sura magar. Att de hoar roliga former är en ganska sen företeelse. Pepparkakorna var skurna fram till mitten av 1800-talet då de olika pepparkaksformerna började dyka upp. Idag kan de se ut hur som helst, gubbar, gummor, grisar, hästar, pippi, fötter etc etc etc Redan de gamla Egyptierna snaskade på peppriga kakor för 6000 år sedan.

Lussekatterna är en finare bulle som man smaksatte med en dyr, och good, krydda, saffran. Till jul skulle man inte spara. Figurbröd till jul var vanligt i de julhögar man fick i allmogehemmen.

Pepparkaksformar av äldre modell hittar du hos Smått Antikt.

Present eller julklappsproblem?

Så är det snart dags igen! För julen. Den är som en perenn växt, återkommer varje år. Och varje år infinner sig frågan om vad man ska lägga under årets gran. Om man har någon.

Säkert känner flera en ”julklappsskam” också i dessa klimatmedvetna dagar…

Men gör inte det! Köp istället vackra föremål i närmsta antikbutik. Chansen är dessutom att prylarna ökar i värde för varje år.

Vackra kaffekoppar, skålar, glas, vaser, en vacker plåtburk eller varför inte ett litet bord? Lite svårt att slå in, kanske, men ändå… Kanske ett fint bestick, en linneduk eller fantastiska kaffeskedar i jugendstil? Eller varför inte en fin fotogenlampa? Möjligheterna är oändliga i antikbutikerna som oftast har alla omöjliga sorter av föremål!

Att köpa något som är tillverkat för länge sedan och som älskats och används under decennier är både klimatsmart och vackert.

Välkomna in

Vad är ett värde? Och i så fall för vem?

Ibland blir jag ombedd att värdera. Det är roligt och jag gör det gärna. På det viset får jag ju möjlighet att se väldigt många flera föremål som finns i hemmen hos människor runt om. Men jag värderar endast det jag kan, dvs områden jag faktiskt har en kunskap om.Men även inom områden jag faktiskt KAN, så är det svårt ibland. En vara är ju inte mera värt än det de i den stunden du vill sälja, kan få för den. Efterfrågan på en typ av föremål växlar över tid och faktiskt även mellan landsändar.

Ingen kan heller värdera alla sorters föremål.Jag värderar absolut inte vapen, mynt, medaljer, ur, frimärken, och väldigt sällan det som är tillverkat efter 1950. Glas värderar jag även från 1950-60 talen.

Kunskapen att värdera handlar om att man skapar sig en bild av marknaden och lär sig sina områden ordentligt. Men det handlar också om att följa med vad som händer och inse att priserna är olika om man säljer själv, säljer på auktion, loppis eller i antikaffär.  Man måste följa marknaden under en längre tid för att få en någorlunda tillförlitlig bild. Att titta på Tradera och utifrån det sätta pris på föremål är inte en så tillförlitlig metod. Man måste ha en gedigen kunskap om föremålet. Olika försäljningsmetoder dras med olika kostnader samtidigt som billigaste sättet att sälja kanske sällan ger bästa resultatet.

Upplysning i tiden…

Hösten närmar sig och med den ökar vårt behov av upplysning. Dvs den typ som kommer från lampor och ljusstakar.

Många tror att fotogenlampan har funnits i många århundraden, att den är jättegammal, men så är inte fallet. Den konstruerades av en polsk kemist och farmaceut vid namn Ignacio Lukasiewics 1854. ill Sverige kom fotogenlampan i början av 1860-talet. Fotogenlampans storhetstid blev förhållandevis kort och när elektriciteten blev allt vanligare under första kvartalet av 1900-talet, försvann fotogenlamporna från hemmen. Idag har de fått något av en pånyttfödelse som mysfaktor samt för oss som lever med att elnätet ibland inte fungerar. Kanske kommer fotogenlampornas popularitet fortsätta öka när vi i en allt osäkrare framtid behöver en ökad krisberedskap.

Innan fotogenlampornas ankomst användes endast ljus av vax eller vid finare tillfällen, stearin. Även tjärstickor användes i allmogehemmen. De ljuskronor man hängde i taket hade alltså som enda ljuskälla, ljus. De fantastiska Oskarianska kronor som vi idag träffar på med elektricitet är oftast elektrifierade in på 1900-talet, alternativt nytillverkade.

Glad midsommar!

Ska ni ut och rulla er i daggen på kyrkogården på midsommarnatten? Eller håller ni er till ”Små grodorna” som midsommartradition? Det ena utesluter ju inte det andra. Medan groddanser ger oss viss motion och träning, så sägs kyrkogårdsdaggen hålla oss friska under året som kommer. Men observera att rullandet ska ske i naket tillstånd!

Vad vi nu har för traditioner, är det viktigt att ritualisera sin vardag.Att få avbrott i den, ibland gr,å vardagen. Vare sig det nu handlar om sillar, kyrkogårdar, grodor eller jordgubbstårta!

Om nu någon saknar assessoirer till midsommarens traditioner, kan butiken stå till tjänst med linnedukar, snapsglas, champagneglas, kaffekoppar och mycket mera! Välkomna in!

Att driva antikhandel är svårt!

Jag har försökt att hyra en större lokal av den fastighetsägare jag idag är hyresgäst hos. Tyvärr vill hon helst ha en klädaffär just i den lediga lokalen. Jag säljer inte kläder… I augusti 2020 går mitt hyreskontrakt ut. Detta innebär att, om jag inte snarast hittar en annan lösning, så stänger jag butiken Smått Antikt i Augusti 2020.

Sorgligt men sant. Jag behöver en butikssambo och därmed en större lokal. Som det är nu jobbar jag 6 dagar i veckan i butiken, ibland även några timmar på söndagen. Det är ohållbart för mig på många vis. Måste även tänka ekonomiskt och skära i kostnader, att dela en hyra är ett sätt.

Nu finns ju många lediga lokaler i Skara och jag jobbar på en lösning, men den måste ske snabbt. Hyr jag av en annan fastighetsägare har jag ju fortfarande kvar hyran för den befintliga lokalen i över ett år…

Jag trivs oerhört bra med butiken och alla fantastiska kunder, och detta har krävt en hel del tankeverksamhet och övervägande från min sida, det är med stor sorg i hjärtat som jag måste överväga detta. Detta innebär ju inte att jag stänger nu, kommer att ha öppet t o m nästa sommar.

Välkomna in!

Nutiden är dåtidens framtid.

I ett annat liv, på en kurs för länge sedan, råkade en mening bubbla upp i mig, bara sådär:

”Nutiden är dåtidens framtid”.

Det blev tyst i salen.

30 museianställda var dödstysta.

Uppenbarligen var detta ngt de aldrig tänkt på. Lite märkligt kan tyckas.

Idag talar vi om att vara klimatsmarta. Det hela är egentligen ganska enkelt och kräver inte så mycket av oss. Det vi kan göra är att kika i backspegeln: hur levde vi för femtio år sedan? 75? 100? Vad har förändrats?

Jo, vi har blivit allt mera globaliserade på alla vis. Vi vill ha allt som produceras överallt, nu. Vi importerar och exporterar över hela klotet. Det gjorde vi inte på samma sätt under början av förra seklet. Vi skickar mat över hela klotet,en del av maten är märkt med ”Eko”, men vad hjälper det om de fraktats över halva klotet?

Om man jämför en bouppteckning för 120 år sedan med vad du har hemmat i ditt boende idag, så kommer du att upptäcka att du har tusen gånger så mycket prylar. Du kommer även att upptäcka att plast är ett material som dominerar stort. Om du funderar lite över vad du konsumerar och jämför med vad man konsumerade för hundra år sedan kommer du att märka att konsumtionen förändrats, Vem som konsumerar har även det förändrats. För att inte tala om hur vi konsumerar/använder våra grejor.

När du tittar på gamla föremål, från 1940-tal och bakåt så kommer du att märka att de är väl använda och ofta kanske lagade. Idag köper vi en plastpryl och slänger den om den går sönder, och det gör den. Förr eller senare.

Vi borde tänka mera som man gjorde förr: Går den här att laga? Vill någon annan ha den? När vi behöver något ”nytt” kanske vi ska köpa något ”gammalt”, kanske t o m något antikt. Det som är antikt har ju även andra värden,och ibland stiger värdet med tiden. Ett gammalt bord, vinglas, kruka berättar även en historia om det som var förr, om de som levde då. Gamla föremål kan vara slitna på ett charmigt sätt, patina, som ger liv åt ett helt rum.

Och det är klimatsmart att återanvända gamla grejor. Gamla föremål ger ett högre värde på presenten, och ett högre värde på det där bordet du själv behövde till ditt vardagsrum.

Det är klimatsmart att handla lokal mat. Vi måste inte köpa kött och grönsaker från Argentina, Brasilien och Irland. Vi kan handla hos grannbonden, kanske via en REKO-ring, eller en matmarknad.

Att tänka innan vi köper blir troligen inte billigare för plånboken, men i längden blir det mycket billigare för planeten.

Nutiden är Framtidens Dåtid.

Trevlig Påsk!

På påsken äter vi mängder av mat och godis. Påskbuffeerna står som spön i backen, nästan lika många spön som vid jul. Dock har ägget en huvudroll vid påsk som det inte har till jul. Äggrätter, kokta ägg och godisägg är huvudnumret. Detta beror mestadels på att man förr i tiden åt efter säsong.Dvs man åt den mat som fanns gott om just då. Under vintern åt man rotrukter, bröd och fläsk som saltats. När våren kom åt man färska ägg eftersom hönsen värpte bra då.Höns komer igång med värpningen när dagsljuset ökar! När det blir mörkare på hösten avslutas värpningen och hönorna ruggar, dvs byter fjädrar, för att efter jul börja värpa så smått igen. Allting går i cirkel. Idag har de stora hönserierna ljus på i hönsgårdarna som gör att hönsen hetsas att värpa även när det är mörkt. Mina hönor tillåts ta semester när mörkret lägger sig.De får också leva till nästa vår då de värper fint igen. På hönserierna är detta olönsamt, billigare att köpa nya unghöns.

Oavsett vad du äter för ägg så behövs det äggkoppar och saltkar. Kom in i butiken och köp nya gamla favoritäggkoppar!